Kommuner kan nå barn genom internet

 
 
Barn och en dator

2008-08-11

Berätta om brandstationen och låt barnen tycka till om kommunens lekplatser. Med en särskilt anpassade barnwebb skulle kommuner kunna ge barn information om sin verksamhet och samtidigt lyfta fram barnens röster och skapa dialog via internet.

Det hävdar Sandra Kling som menar att fler kommuner borde anpassa sina hemsidor för barn. Hon har i sitt avslutande examensarbete på BIT-programmet vid Umeå universitet deltagit i en förstudie till Skellefteå kommun om hur barn använder internet. Resultatet är tänkt att finnas med som grund för kommunens tankar om att utveckla en barnwebb.

Sandra Kling- Kommunen skulle till exempel kunna berätta hur en brandstation fungerar. Idag har många skolor inte resurser att göra studiebesök och då skulle barnen istället kunna göra virtuella besök via en hemsida, menar Sandra Kling.

En egen barnwebb skulle kunna vara en stor framgång för många kommuner, tror Sandra. Med en sådan anpassad webb skulle man på ett lekfullt sätt kunna berätta om hur kommunen fungerar och vad föräldrarnas skattepengarna går till.

- Man skulle nå ut till sin unga medborgare, kommunen är ju till för alla medborgare, alla ska kunna påverka och säga vad man vill, även barnen bör få sin röst hörd, säger Sandra Kling.

Göra barnens röster hörda

En kommunal barnwebb skulle kunna förklara vad demokrati är och göra barnens röster hörda. Ett förslag som Sandra kan tänka sig är att ha en idébrevlåda på hemsidan där barnen kan skriva kommentarer om lekplatser och andra ställen där barn är. Ett annat förslag hon har är att låta barn berätta om hur det är på sin egen skola.

När Sandra Kling inför förstudien varit ute på förskolor och skolor har hon pratat med barnen om deras internetvanor och hur de själva uppfattar olika hemsidor. Hon har då sett att det finns en utveckling i hur barnen tar sig in i internetvärlden. Oftast är det föräldrarna som först visar barnen några hemsidor.

- Bolibompa är en mycket vanlig sida man börjar på. Men ju äldre man blir desto mer börjar man kolla vad kompisar och äldre syskon går in på. Då vill man att det ska vara mer  spännande och Bolibompa blir fort lite töntigt, berättar Sandra Kling.

I årskurs två och tre börjar de funktioner man använder sig av bli mer avancerade. Då söker många barn sig till hemsidor där man blir medlem och skapar användare, man börjar kommunicera med andra och chatta.

Utmaning i att nå barnen

I den här åldern är ofta de stora spelsajterna för barn och andra kommersiella sajter duktiga på att fånga upp barnen. Sandra Kling menar att om en kommun vill bygga en hemsida för barn kommer man att få tävla om uppmärksamheten med just sådana sidor. Då ligger det en stor utmaning i att kunna göra en kommunal barnwebb så rolig att barnen verkligen besöker den och gärna kommer tillbaka fler gånger. Sandra tror att om man ska lyckas med det måste man ha barnen med sig både under utvecklingsfasen och i den fortsatta driften av hemsidan.

Barnen måste vara med

- Barnen måste få vara med under hela utvecklingsfasen när man tar fram en hemsida. Kanske kan de själva få vara med och bygga upp olika funktioner, föreslår hon.

Förstudien som Sandra Kling varit med om har ännu inte lett till något beslut för Skellefteå kommun om man ska gå vidare med idéerna om en hemsida för barn. Men om man tog ett sådant beslut skulle man bli en av de första kommunerna i Sverige som på allvar gav barnen en plats på internet.

Text: Mikael Hansson, Foto: iStockphoto/Liv Friis-Larsen Maria Hedin (lilla bilden)

Tipsa en vän