Nyheter
- 09-10-08North Kingdom: " Vi vill vara i teknikens fra...
- 09-10-05De vill utveckla framtidens digitala hem
- 09-10-05Västerbottens Kuriren största på nätet
- 09-10-01Från ång-TV till On-demand – Hur vinna tittar...
- 09-09-21IT-företag växer i Umeå
- 09-09-16Tekniken viktig när unga lägger ut bilder
- 09-09-16Forskare följer dagstidningens framtid
- 09-09-08Storbolag vill följa Umeås dataspelsföretag
- 09-09-04Sociala medier i Umeå lockar många
- 09-09-01Kontoret i mobilen hos Umeå kommun
BRIS-rapporten 2008
Ur BRIS webb: "BRIS ligger i framkant gällande teknik, anonymitet och sekretess. BRIS började dokumentera mejlväxling med barn år 2000 och allt sedan dess har andelen kontakter via mejl ökat. År 2007 uppgick kontakterna till 21 401 stycken, inklusive ett pilotprojekt med BRIS-chatt. Flickor är mer benägna att kontakta BRIS – åtta av tio, och medelåldern är 14,1 år; närmare hälften av alla kontakter tas av dem mellan 13 och 15 år."Ladda ner BRIS rapport 2008
Beteenden
- Arbetsliv
-
Vardagsliv
- "Jag tror jag hatar mej själv."
- Alltid tillgängliga
- Barn klarar internet
- Betalkort slår mot gatumusiker
- Bibliotekswebb ger lust
- Blixtrande digitalt foto
- Bloggar om politik och miljö
- Bokläsare möts på internet
- BRIS når unga på nätet
- Döva tolkar med mobilen
- Engla hedras på Youtube
- Ett liv utan mobil
- Fildelningens moraliska aspekter
- Frans fotspår på nätet
- Josefins blogg är störst
- Kommuner kan nå barn genom internet
- Kommuner och barnwebb
- Kontantlös kollekt
- Kontantlöst samhälle
- Kärlek på nätet
- Lokaltidningen på webben
- Mer i kollekten
- Mobilen och socialt liv
- Myg bloggar
- Nya krav på BRIS
- Obehagligt handla över internet
- Se TV i din mobil
- Trådlöst i Umeå
- Träningsråd i hörlurar
- Videosamtal succé för döva
- Öppen identitet
Nätet ställer nya krav på BRIS

2008-04-28
Att via nätet svara på frågor om utsatthet och ensamhet är annorlunda än att tala om samma sak i telefon. Det vet BRIS-jourarna som både måste lära sig hur man talar med barn i luren och hur man skriver svar på deras frågor över internet.
Sedan några år har barn fått en ny kanal till BRIS. Från första början fanns Barnens Hjälptelefon när barn ville tala med någon vuxen om sina problem. Men sedan början av 2000-talet finns också en möjlighet att skriva.
Det innebär att nya krav ställs på jourarna inom BRIS. Idag ska de inte bara kunna svara i telefon. De ska också kunna gå in på internet och skriva sina svar.
Maria Pedersen är team-ansvarig vid BRIS Nord i Umeå. Hon leder och fördelar arbetet när BRIS-jourarna kommer in på kontoret för att ännu en kväll möta barn och unga som söker kontakt med vuxna. Många av mötena är omtumlande och ofta är det svåra historier som jourarna får ta del av. För att orka är det viktigt att BRIS-jourarna har en trygg gemenskap omkring sig och får sitta i en lokal som är varm och ombonad.
Men de behöver också utbildning. Inte minst i att skriva över nätet.
I sitt arbete kan man Maria Pedersen se hur barn och unga gärna använder ny teknik. Att skriva över internet är för dem minst lika naturligt som att ringa. Därför är det viktigt att BRIS och jourarna följer med och det innebär att utbildningen av jourarna fått läggas om.
- Det beror på att det är olika problematik som kommer fram. Det är en viss sorts problem som barnen skriver om, en annan sort man pratar om, förklarar Maria Pedersen.
Tidigare har jourarna varit uppdelade i två olika grupper. En har svarat i telefon och en har skrivit till barnen över nätet.
- Nu har vi ändrat på det och utbildar jourarna för att klara bägge delarna. Tanken är att vi ska kunna ha en enda grupp och i den gruppen får man vara beredd att svara på både mejl och telefonsamtal, berättar Maria Pedersen.
Men de olika kanalerna kräver olika förutsättningar och utbildning. Många av telefonsamtalen är vad BRIS kallar för testsamtal. Man busringer eller så är man bara tyst utan att säga något. Sådana testkontakter förekommer inte alls via BRIS-mejlen. Där leder så gott som alla kontakter fram till ett barn som vill ha stöd.
Att skriva svar över nätet anses som mycket svårare och därför lägger man ner mer tid på att utbilda för att skriva svar. Maria Pedersen menar att det beror på att när barn och unga får ett skriftligt svar blir varje ord så mycket mer avgörande. Det skrivna ordet har man kvar, det förändras inte, man kan läsa det flera gånger. Och då krävs det att den som skriver också verkligen har tänkt igenom sina ord.
