<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0">
	<channel>
		<title>Blogginlägg från Elza Dunkels.</title>
		<description>Här visas de senaste blogginläggen från Elza.</description>
		<link>http://umealive.teknikhuset.se/default.aspx?id=3006</link>
		<language>sv-se</language>
		<item>
			<title>Unga nätkulturer</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3841</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;Nu &amp;auml;r det dags att skriva ans&amp;ouml;kningar! &lt;a href="http://www.kks.se/"&gt;KK-stiftelsen&lt;/a&gt; sl&amp;auml;ppte f&amp;ouml;rra veckan ans&amp;ouml;kningsf&amp;ouml;rfarandet till &lt;a href="http://www.kks.se/templates/StandardPage.aspx?id=13335"&gt;Unga n&amp;auml;tkulturer&lt;/a&gt; - den st&amp;ouml;rsta satsningen i Sverige p&amp;aring; forskning om unga och n&amp;auml;tet. L&amp;auml;s och s&amp;ouml;k! Det h&amp;auml;r kommer att bli toppenbra, eftersom de ocks&amp;aring; talar om att det mycket v&amp;auml;l kan komma mer pengar efter de 15 miljoner man hittills avsatt. S&amp;aring; ju fler bra ans&amp;ouml;kningar som kommer in, desto st&amp;ouml;rre chans &amp;auml;r det att man avs&amp;auml;tter &amp;auml;nnu mer pengar.  &lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 09 Jun 08 13:33:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3841</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Experience 2008</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3687</link>
			<description>&lt;p align="justify"&gt;I Ume&amp;aring;s n&amp;auml;rmaste stad, Vasa, arrangeras en konferens som har ett ovanligt tema. Konferensen heter &lt;a href="http://www.experience2008.fi/index.php?option=com_frontpage&amp;amp;Itemid=1" target="_blank" title="Experience"&gt;Experience&lt;/a&gt; och har som slogan The crossroads of media, technology, design, education, business and culture. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;En av huvudtalarna &amp;auml;r &lt;a href="http://www.tbm.tudelft.nl/live/pagina.jsp?id=c69ec114-8e85-4694-8ce6-d05e84ca3f63&amp;amp;lang=en" target="_blank" title="Wim Veen"&gt;Vim Veen&lt;/a&gt;, den holl&amp;auml;ndska professorn som myntade uttrycket &lt;em&gt;Homo Zappiens&lt;/em&gt;, den zappande m&amp;auml;nniskan. Hans forskning handlar mycket det som ibland kallas multi-tasking, f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att snabbt v&amp;auml;xla mellan olika aktiviteter (ibland missuppfattat som f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att g&amp;ouml;ra m&amp;aring;nga saker samtidigt). Professor Veen &amp;auml;r en lysande f&amp;ouml;rel&amp;auml;sare och en &lt;em&gt;brother in arms&lt;/em&gt; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att peka ut kompetens hos unga medborgare. Han har bland annat sagt att det borde ing&amp;aring; i l&amp;auml;rarprofessionen att identifiera styrkor, inte bara svagheter. L&amp;aring;ter ju sj&amp;auml;lvklart n&amp;auml;r han s&amp;auml;ger det, men ser det ut s&amp;aring; i skolorna? Eller f&amp;ouml;rekommer det fortfarande att man inleder barns utbildningsv&amp;auml;g med att tala om vad de &amp;auml;r riktigt, riktigt d&amp;aring;liga p&amp;aring;?&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Konferensen v&amp;auml;lkomnar abstrakt fram till 15 augusti.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;em&gt;The themes of papers are formulated along with the content of the accepted abstracts. Please send your proposal, a one-page abstract in RTF-format, to experience08@abo.fi  by August 15th, 2008. Acceptance will be notified personally via email by September 5th, 2008 and a fully detailed schedule of presentations will be published on the conference home page in September 2008.&amp;nbsp;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;</description>
			<pubDate>Tue, 27 May 08 10:13:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3687</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Blogging for Hope</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3592</link>
			<description>&lt;p align="justify"&gt;Idag, 15 maj, vill Amnesty att vi som bloggar ska skriva om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Kampanjen &lt;a href="http://unite.blogcatalog.com/" target="_blank"&gt;Blogging for Hope&lt;/a&gt; sprider sig som en l&amp;ouml;peld mellan olika bloggar. F&amp;ouml;rutom bloggandet kan man st&amp;ouml;dja Amnestys arbete f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter genom att bli &lt;a href="http://www2.amnesty.se/sms.nsf" target="_blank"&gt;sms-aktivist&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Jag t&amp;auml;nkte skriva om barns r&amp;auml;ttigheter eftersom det ligger n&amp;auml;rmast min forskning. I min &lt;a href="http://www.kulturer.net/" target="_blank"&gt;avhandling&lt;/a&gt; b&amp;ouml;rjade jag utforska begreppet &lt;em&gt;childism&lt;/em&gt;. Har inte hittat n&amp;aring;t bra svenskt ord &amp;auml;n eftersom de f&amp;aring; texter som finns &amp;auml;r p&amp;aring; engelska. Childism handlar om att identifiera maktstrukturer i samh&amp;auml;llet som bygger p&amp;aring; &amp;aring;lder, precis som vi har uppt&amp;auml;ckt maktstrukturer som bygger p&amp;aring; k&amp;ouml;n och etnicitet. Utforskandet av denna struktur skulle kunna leda till att vi avsl&amp;ouml;jar och motarbetar diskriminering av medborgare f&amp;ouml;r att de &amp;auml;r unga.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Childism &amp;auml;r lite kr&amp;aring;ngligare &amp;auml;n sexism och rasism. Dessa tv&amp;aring; maktstrukturer har vi l&amp;auml;rt oss k&amp;auml;nna igen och s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt att de inte bygger p&amp;aring; faktiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, till exempel att kvinnor skulle vara s&amp;auml;mre p&amp;aring; det ena och det andra och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska ha l&amp;auml;gre l&amp;ouml;n. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller unga medborgare &amp;auml;r det d&amp;auml;remot s&amp;aring; att maktstrukturen till vissa delar &amp;auml;r naturlig och &amp;ouml;nskv&amp;auml;rd. Vuxna m&amp;aring;ste ha ansvar f&amp;ouml;r barn och livserfarenhet ger ibland ett naturligt och &amp;ouml;nskv&amp;auml;rt &amp;ouml;vertag. Men inte alltid. Det finns, helt enkelt, ett bruk och ett missbruk av den makt som vuxna m&amp;aring;ste ha &amp;ouml;ver unga. Vilket g&amp;ouml;r det sv&amp;aring;rt att prata om childism. Jag f&amp;aring;r ibland h&amp;ouml;ra &amp;quot;jaha, s&amp;aring; nu ska barn best&amp;auml;mma &lt;strong&gt;allt&lt;/strong&gt;, eller?&amp;quot;. Vilket i och f&amp;ouml;r sig var precis vad man sa n&amp;auml;r rasism och sexism b&amp;ouml;rjade diskuteras p&amp;aring; allvar. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att inse att man ing&amp;aring;r i en sjuk maktstruktur och att man m&amp;aring;ste mista vissa privilegier. Det &amp;auml;r inget konstigt med den k&amp;auml;nslan, men eftersom vi anser oss vara civiliserade har vi inget val. Vi m&amp;aring;ste st&amp;auml;ndigt och t&amp;aring;lmodigt motarbeta or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga maktstrukturer. Oavsett var i hierarkin vi befinner oss.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Ibland m&amp;ouml;ts jag av en tr&amp;ouml;tt suck n&amp;auml;r jag pratar om barns plats i maktstrukturer. Och d&amp;auml;r har vi ytterligare ett problem med utvecklandet av teorier kring &amp;aring;lder och makt - alla som har en r&amp;ouml;st i fr&amp;aring;gan befinner sig p&amp;aring; samma sida. Vi som kan uttala oss om detta &amp;auml;r alla vuxna och per definition inte intresserade av att sl&amp;auml;ppa ifr&amp;aring;n oss makt.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Eftersom s&amp;aring; lite skrivits om childism har jag letat inspiration och teorier i texter om sexism och rasism. En inspiration har varit f&amp;ouml;rfattaren och journalisten &lt;a href="http://oivviosarkiv.polite.se/" target="_blank"&gt;Oivvio Polite&lt;/a&gt;. I den lysande ess&amp;auml;samlingen &lt;a href="http://oivviosarkiv.polite.se/white-like-me/" target="_blank"&gt;&lt;em&gt;White like me&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;, som finns i pocket, skriver han p&amp;aring; sidan 49:&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;em&gt;Ordet &amp;quot;invandrardebatten&amp;quot; ger som</description>
			<pubDate>Thu, 15 May 08 10:22:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3592</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Truetube</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3524</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://www.truetube.co.uk/index.html" target="_blank" title="TrueTube"&gt;Truetube&lt;/a&gt; &amp;auml;r en brittisk webbplats som anv&amp;auml;nder sig av filmer f&amp;ouml;r att diskutera v&amp;auml;rdegrundsfr&amp;aring;gor. H&amp;auml;r kan unga skapa egen filmer om sv&amp;aring;ra fr&amp;aring;gor som abort, d&amp;ouml;dsstraff och utseende. Man kan redigera filmerna direkt i ett webbgr&amp;auml;nssnitt vilket m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r fler att kunna bidra. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r det inte uppbyggt som &lt;a href="http://youtube.com/" target="_blank" title="Youtube"&gt;Youtube&lt;/a&gt;, t ex, d&amp;auml;r man kan l&amp;auml;nka direkt till filmerna. Kanske dags f&amp;ouml;r en svensk version? Vi har ju nystartade &lt;a href="http://www.teacherondemand.se/" target="_blank"&gt;Teacher on demand&lt;/a&gt; som &amp;auml;r en svensk variat av &lt;a href="http://www.teachertube.com/" target="_blank"&gt;Teachertube&lt;/a&gt; men Truetube &amp;auml;r inriktad p&amp;aring; v&amp;auml;rdegrundsfr&amp;aring;gor och jag tror inte att vi har n&amp;aring;n s&amp;aring;n i Sverige.  &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Hittat i Myndigheten f&amp;ouml;r skolutvecklings &lt;a href="http://www.skolutveckling.se/nyhetsbrev" target="_blank" title="MSU"&gt;nyhetsbrev&lt;/a&gt;.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 12 May 08 13:33:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3524</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Barn och elektroniska media</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3522</link>
			<description>&lt;p align="justify"&gt;Traditionella dagb&amp;ouml;cker &amp;ouml;ver medieanv&amp;auml;ndning fungerar inte l&amp;auml;ngre n&amp;auml;r vi ska&amp;nbsp; studera unga och deras anv&amp;auml;ndning av elektroniska media, eftersom m&amp;aring;nga g&amp;ouml;r tv&amp;aring;, tre eller &amp;auml;nnu fler saker samtidigt. Ist&amp;auml;llet m&amp;aring;ste forskarna hitta nya s&amp;auml;tt att m&amp;auml;ta anv&amp;auml;ndningen, enligt en ny amerikansk rapport - &lt;a href="http://www.futureofchildren.org/pubs-info3133/pubs-info.htm?doc_id=676061" target="_blank"&gt;Children and Electronic Media&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Det &amp;auml;r faktiskt f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen jag ser den h&amp;auml;r typen av diskussion om att vi kanske m&amp;aring;ste anpassa v&amp;aring;r forskning efter objektens situation. Ofta finns en okunnighet om det som ska unders&amp;ouml;kas, blandad med ett ointresse att verkligen tr&amp;auml;nga bakom ytan. Den h&amp;auml;r rapporten, med den lite torra titeln, verkar vara ett lysande undantag. I sammanfattningen kan man bland annat l&amp;auml;sa att&amp;nbsp; &lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Det &amp;auml;r inneh&amp;aring;llet som avg&amp;ouml;r om medieanv&amp;auml;ndningen f&amp;aring;r positiva eller negativa konsekvenser - inte s&amp;aring; mycket den tid man l&amp;auml;gger ner eller mediet som s&amp;aring;dant.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Medieinneh&amp;aring;ll som &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att fr&amp;auml;mja umg&amp;auml;nge &amp;ouml;kar samarbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;gan och tolerans f&amp;ouml;r andra samt minskar egoism hos de unga anv&amp;auml;ndarna. Baksidan av myntet &amp;auml;r att viss underh&amp;aring;llning och nyhetsprogram kan ge oro och &amp;aring;ngest.&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;Ni f&amp;aring;r verkligen urs&amp;auml;kta den snabba direkt&amp;ouml;vers&amp;auml;ttningen jag har gjort (&amp;quot;fr&amp;auml;mja umg&amp;auml;nge&amp;quot;...). Hela rapporten finns att ladda ner i form av ett antal artiklar.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Hittat p&amp;aring; &lt;a href="http://www.netfamilynews.org/" target="_blank"&gt;Net Family News&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 12 May 08 12:17:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3522</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Vad gör dina barn på nätet?</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3520</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;Det finns platser kvar p&amp;aring; Humlabs kortkurs &lt;a href="http://www.humlab.umu.se/vadgrdinabarnpntetinstlldgesunderhtistllet" target="_blank" title="Humlab"&gt;Vad g&amp;ouml;r dina barn p&amp;aring; n&amp;auml;tet?&lt;/a&gt; Det &amp;auml;r jag som h&amp;aring;ller i den och jag tycker helt klart att det &amp;auml;r roligare med m&amp;aring;nga deltagare. Alla &amp;auml;r v&amp;auml;lkomna att g&amp;aring; kursen, den riktar sig allts&amp;aring; inte bara till universitetsfolk. F&amp;ouml;r utomst&amp;aring;ende kostar det 1800:- men jag har f&amp;aring;tt ett l&amp;ouml;fte om gratis kurs f&amp;ouml;r den som anm&amp;auml;ler sig efter att ha l&amp;auml;st detta... S&amp;aring; du kan anm&amp;auml;la dig och uppge mig som referens s&amp;aring; f&amp;aring;r du g&amp;aring; kursen gratis. Men skynda p&amp;aring; f&amp;ouml;r Humlab g&amp;ouml;r en liten offensiv f&amp;ouml;r att fylla platserna s&amp;aring; det kan bli fullt.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 12 May 08 11:27:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3520</guid>
		</item>
		<item>
			<title>No internets involved</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3443</link>
			<description>&lt;p align="justify"&gt;Kan inte l&amp;aring;ta bli att dela med mig av &lt;a href="http://infocult.typepad.com/infocult/2008/05/austrian-horror.html" target="_blank"&gt;Bryan Alexanders kommentar&lt;/a&gt; till tragedin i &amp;Ouml;sterrike. Dagens inl&amp;auml;gg i hans blogg har rubriken &lt;em&gt;Austrian horror continues; no internets involved&lt;/em&gt; och han skriver vidare:&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;em&gt;Imagine if this story were told from the point of view of a typical fearsome internet account.&lt;br /&gt;    &amp;quot;Incest father's secret basement: blueprints were involved.&amp;quot;&lt;br /&gt;    &amp;quot;Small town says nothing.  Can a village be a real community?&amp;quot;&lt;br /&gt;    &amp;quot;Father bought food from a grocery story; grocer offers no comment.&amp;quot;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;</description>
			<pubDate>Tue, 06 May 08 09:08:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3443</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Öppenhet och slutenhet</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3439</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;F&amp;ouml;rmodligen &amp;auml;r det s&amp;aring; att alla funderar &amp;ouml;ver &lt;a href="http://infocult.typepad.com/infocult/2008/05/followup-news-r.html" target="_blank"&gt;&amp;Ouml;sterrikes nationaltrauma&lt;/a&gt; just nu. Ig&amp;aring;r kv&amp;auml;ll tog &lt;a href="http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1129515" target="_blank"&gt;Agenda&lt;/a&gt; upp fr&amp;aring;gan med Ann Heberlein, doktor i etik som hade mycket intressant att s&amp;auml;ga. Hon ville bland annat att vi ska problematisera ondska. &amp;Auml;r det en sjuk m&amp;auml;nniska som har utf&amp;ouml;rt dessa vidriga brott eller &amp;auml;r det utslag av ondska? Jag tycker att det var intressant att h&amp;ouml;ra n&amp;aring;gon som vill n&amp;auml;mna ord som ondska, det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt ovanligt idag. Sjuk kan vi alla g&amp;aring; med p&amp;aring; - det &amp;auml;r klart att man inte &amp;auml;r frisk i huvudet n&amp;auml;r man g&amp;ouml;r n&amp;aring;t s&amp;aring;nt! Men ond? Ja, jag tycker nog det men fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om jag vill s&amp;auml;ga det.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Hur som helst kommer vi alla att fundera utifr&amp;aring;n v&amp;aring;ra egna erfarenheter, v&amp;aring;ra egna r&amp;auml;dslor och v&amp;aring;ra egna perspektiv. Ett av mina professionella perspektiv handlar om &amp;ouml;ppenhet och slutenhet. N&amp;auml;r jag har intervjuat barn om internet har det blivit mer och mer tydligt f&amp;ouml;r mig att v&amp;aring;rt v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndska samh&amp;auml;lle vilar p&amp;aring; en mer eller mindre uttalad dubbelhet till &amp;ouml;ppenhet och slutenhet. Vi f&amp;ouml;rordar &amp;ouml;ppenhet: &lt;em&gt;du m&amp;aring;ste ber&amp;auml;tta n&amp;auml;r du m&amp;aring;r d&amp;aring;ligt&lt;/em&gt; och &lt;em&gt;s&amp;auml;g till fr&amp;ouml;ken om n&amp;aring;n &amp;auml;r dum&lt;/em&gt;. &amp;Aring; andra sidan uppmanar vi barn att inte ber&amp;auml;tta f&amp;ouml;r mycket, t ex p&amp;aring; internet. &lt;em&gt;F&amp;ouml;r mycket&lt;/em&gt; &amp;auml;r intressant i sig. Det antyder dels att vi redan har en best&amp;auml;md uppfattning om vad som &amp;auml;r lagom mycket och dels att vi delar denna uppfattning med omv&amp;auml;rlden. Alla ska veta vad &lt;em&gt;f&amp;ouml;r &lt;/em&gt;mycket inneb&amp;auml;r. &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Men under arbetets g&amp;aring;ng har jag blivt tveksam till om vi verkligen &amp;auml;r &amp;ouml;verens om vad &lt;em&gt;f&amp;ouml;r&lt;/em&gt; mycket inneb&amp;auml;r. Eller om vi verkligen har koll p&amp;aring; konsekvenserna av att vara &amp;ouml;ppen. Eller sluten. I &amp;Ouml;sterrike, liksom i alla liknande fall, hade den v&amp;aring;ldtagna och f&amp;auml;ngslade kvinnan beh&amp;ouml;vt hj&amp;auml;lp redan som 11-&amp;aring;ring, om vi ska tro medierapporterna. Hennes slutna familj m&amp;ouml;jliggjorde v&amp;aring;ldt&amp;auml;kterna och senare f&amp;aring;ngenskapen. Om hon hade f&amp;aring;tt hj&amp;auml;lp att komma undan sin pappa redan som barn hade det varit bra, s&amp;aring; l&amp;aring;ngt kanske vi kan vara &amp;ouml;verens. Hur man ska n&amp;aring; dit &amp;auml;r en sv&amp;aring;r fr&amp;aring;ga som inte har ett enda svar men en st&amp;ouml;rre &amp;ouml;ppenhet och mindre r&amp;auml;dsla f&amp;ouml;r &amp;ouml;ppenhet kan vara en viktig ingrediens.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Visst blir det sv&amp;aring;rt och tungt med st&amp;ouml;rre &amp;ouml;ppenehet; vissa kommer f&amp;ouml;rmodligen att ber&amp;auml;tta mer &amp;auml;n de egentligen klarar av - de kommer att ber&amp;auml;tta &lt;em&gt;f&amp;ouml;r &lt;/em&gt;mycket och vi kommer att f&amp;aring; veta saker vi inte vill veta. Men det &amp;auml;r egentligen hela po&amp;auml;ngen - att vi vill f&amp;aring; upp det onda till ytan, d&amp;auml;r det &amp;auml;r synligt, d&amp;auml;r vi kan motarbeta det.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 05 May 08 12:19:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3439</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Det sociala nätets historia</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3372</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://vlog.rheingold.com/" target="_blank" title="Howard Rheingold"&gt;Howard Rheingold&lt;/a&gt; &amp;auml;r en &amp;auml;ldre herre fr&amp;aring;n USA som tillh&amp;ouml;r de som har st&amp;ouml;rst kunskap om det sociala n&amp;auml;tet. Han &amp;auml;r en s&amp;aring;n d&amp;auml;r person som k&amp;auml;nner av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i samh&amp;auml;llet och som har s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rmedla det han ser. Han har varit i Ume&amp;aring; och f&amp;ouml;rel&amp;auml;st p&amp;aring; &lt;a href="http://www.humlab.umu.se/smartmobs" target="_blank" title="Humlab"&gt;Humlab&lt;/a&gt; om ni vill se honom i aktion. Sedan ett par m&amp;aring;nader bygger han upp ett arkiv &amp;ouml;ver det sociala n&amp;auml;tets historia genom att &lt;a href="http://vlog.rheingold.com/" target="_blank" title="Howard Rheingold"&gt;videoblogga&lt;/a&gt; om sina egna erfarenheter fr&amp;aring;n mycket tidiga anv&amp;auml;ndningav internet f&amp;ouml;r sociala aktiviteter. &lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 28 Apr 08 11:21:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3372</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Digital trappa?</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3363</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;Anrika &lt;a href="http://www.iva.se/templates/page.aspx?id=4493" target="_blank" title="IVA"&gt;Ingenj&amp;ouml;rsvetenskapsakademin&lt;/a&gt;, IVA, startade f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret ett projekt som man kallade Internetframsyn. Trots det urmodiga namnet var tanken att blicka fram&amp;aring;t och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rutsp&amp;aring; behov kopplade till teknikutvecklingen. F&amp;ouml;r ett par veckor sedan kom resultatet av Internetframsyns arbete d&amp;auml;r man bland annat konstruerat en trappa - den digitala trappan - p&amp;aring; vilken det &amp;auml;r t&amp;auml;nkt att vi medborgare ska kl&amp;auml;ttra, ett steg i taget. Jag vet inte p&amp;aring; vilka grunder man skapat trappan, ett s&amp;aring;nt h&amp;auml;r arbete m&amp;aring;ste ju dels basera sig p&amp;aring; kunskap om den aktuella teknikutvecklingen men lika mycket p&amp;aring; kunskap om l&amp;auml;rande och inte minst hur tidigare teknikskiften har utvecklat sig. Nu verkar det inte vara s&amp;aring; mycket bev&amp;auml;nt med de tv&amp;aring; sista punkterna f&amp;ouml;r den trappa man konstuerat &amp;auml;r byggd av prima gammeldags korvstoppningspedagogik. Man t&amp;auml;nker sig att alla ska bygga sin kunskap p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt, i samma ordning. Ungef&amp;auml;r som den gamla skolan s&amp;aring;g ut. Dessutom bygger man trappan p&amp;aring; verktygsmetaforen som var f&amp;ouml;rh&amp;auml;rskande under 1990-talet, d&amp;auml;r man sa att &lt;em&gt;IT &amp;auml;r ett verktyg som alla andra&lt;/em&gt;. Ni minns s&amp;auml;kert det pratet. En f&amp;ouml;rklaring till att Internetframsyn inte blev modernare &amp;auml;n s&amp;aring; h&amp;auml;r kan vara att man helt valt bort unga som b&amp;auml;rare av information. Arbetet tycks ha g&amp;aring;tt till s&amp;aring; att de &amp;auml;ldre personer som f&amp;aring;tt uppdraget suttit tillsamman och pratat ihop sig om vad man tycker sig se. Ja, jag kanske &amp;auml;r on&amp;ouml;digt elak, men l&amp;auml;s sj&amp;auml;lva om den digitala trappan (&lt;a href="http://www.iva.se/upload/Verksamhet/Projekt/Internetframsyn/internetframsyn-syntesrapport.pdf" target="_blank" title="Digitala trappan"&gt;pdf&lt;/a&gt;, se sid 28) och fundera p&amp;aring; hur bra den kommer att funka.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;br /&gt;&amp;nbsp;1. Upps&amp;ouml;ka webbplatser f&amp;ouml;r information, till exempel kommunal information eller t&amp;aring;gtider.&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;br /&gt;2. Anv&amp;auml;nda enklare internettj&amp;auml;nster, till exempel e-post och anm&amp;auml;lan till evenemang.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;3. Anv&amp;auml;nda mer avancerade internettj&amp;auml;nster, till exempel internetbank och e-handelstj&amp;auml;nster.&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;4. Anv&amp;auml;nder snabbmeddelanden (instant messaging) och telefonitj&amp;auml;nster som Skype.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;5. Vara aktiv i sociala communities. Konsumera musik, radio, videoklipp, nyhetsbrev online.&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;6. Vara n&amp;auml;stan st&amp;auml;ndigt uppkopplad och skapa eget inneh&amp;aring;ll (bloggar, bilder, video etc), anv&amp;auml;nda mobilt internet, se p&amp;aring; ip-tv eller spela on-line spel.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;En sak s&amp;auml;krar den h&amp;auml;r typen av utredning: att kommersiella krafter f&amp;aring;r hj&amp;auml;lp att s&amp;auml;lja paketl&amp;ouml;sningar. Det &amp;auml;r nog flera f&amp;ouml;retag som redan filar p&amp;aring;&amp;nbsp; &lt;em&gt;Datork&amp;ouml;rkortet 2 - nu med den digitala trappan&lt;/em&gt;. Jag har sj&amp;auml;lv undervisat i den h&amp;auml;r typen av kurser p&amp;aring; 90-talet och jag ber s&amp;aring; hemskt mycket om urs&amp;auml;kt f&amp;ouml;r det. Det har varit bortkastad tid b&amp;aring;de f&amp;ouml;r mig och f&amp;ouml;r deltagarna. INGEN f&amp;aring;r ut n&amp;aring;got av den d&amp;auml;r typen av kurser (ja, f&amp;ouml;rutom den som tj&amp;auml;nar pengar p&amp;aring; det) eftersom kunskapen aldri</description>
			<pubDate>Sun, 27 Apr 08 12:10:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3363</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Sök pengar för teknik och kultur</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3304</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://www.bjarnes-minne.se/?p=welcome" target="_blank"&gt;Bjarnes minne&lt;/a&gt; &amp;auml;r en fond skapad till minne av &lt;a href="http://www.bjarnes-minne.se/?p=who" target="_blank"&gt;Bjarne Nyquist&lt;/a&gt;. Varje &amp;aring;r utlyser man ett stipendium f&amp;ouml;r att&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt; &amp;quot;... ge m&amp;ouml;jlighet att utveckla ett koncept och/eller prototyp som ska kunna leda till aff&amp;auml;rs- eller samh&amp;auml;llsutveckling inom omr&amp;aring;det. Ideerna ska vara dj&amp;auml;rva och annorlunda men realiserbara och ska kombinera kultur och teknik p&amp;aring; ett nyt&amp;auml;nkande s&amp;auml;tt. Stipendiaten f&amp;aring;r f&amp;ouml;rutom finansiellt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utveckling av koncept/prototyp &amp;auml;ven hj&amp;auml;lp med att s&amp;ouml;ka akt&amp;ouml;rer och resurser som kan f&amp;ouml;ra id&amp;eacute;n fr&amp;aring;n koncept till tj&amp;auml;nst/produkt.&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Sista dagen f&amp;ouml;r ans&amp;ouml;kan &amp;auml;r 5 maj s&amp;aring; det &amp;auml;r lite br&amp;aring;ttom. L&amp;auml;s mer om &lt;a href="http://www.bjarnes-minne.se/?p=sub/history" target="_blank"&gt;2007 &amp;aring;rs stipendiater&lt;/a&gt;. Sen &amp;auml;r det bara att fila p&amp;aring; sin ans&amp;ouml;kan. &lt;/p&gt;</description>
			<pubDate>Thu, 24 Apr 08 10:19:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3304</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Learning Race and Ethnicity: Youth and Digital Media</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3278</link>
			<description>&lt;p align="justify"&gt;Amerikanska MacArthur Foundation har satsat stora pengar p&amp;aring; ett forskningsprojekt om unga och n&amp;auml;tet. Nu b&amp;ouml;rjar resultaten komma i form av b&amp;ouml;cker. N&amp;aring;gra av artiklarna &amp;auml;r fritt nedladdningsbara, kanske i sig ett resultat av forskningen. En av de forskare som f&amp;aring;tt finansiering via projektet, &lt;a href="http://www.zephoria.org/thoughts/archives/2008/02/06/openaccess_is_t.html" target="_blank"&gt;danah boyd&lt;/a&gt;, har n&amp;auml;mligen g&amp;aring;tt ut i sin blogg och uppmanat akademiker att inte l&amp;auml;ngre publicera i tidskrifter som tar betalt f&amp;ouml;r nedladdning. Hon s&amp;auml;ger bland annat&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;em&gt;Use that privilege to help build new journals that are not strapped to broken business models. &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;L&amp;auml;s artiklar fr&amp;aring;n &lt;a href="http://www.mitpressjournals.org/toc/dmal/-/5?cookieSet=1" target="_blank"&gt;Learning Race and Ethnicity: Youth and Digital Media&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Hittat p&amp;aring; &lt;a href="http://okuvligbibliotekarie.blogspot.com/2008/04/grva-guld-och-ibland-hitta.html" target="_blank" title="Bibliotek utan f&amp;ouml;rbud"&gt;Lina Ydrefelts blogg&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 21 Apr 08 16:37:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3278</guid>
		</item>
		<item>
			<title>15 miljoner till forskning</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3272</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://kks.se/" target="_blank"&gt;Stiftelsen f&amp;ouml;r kunskaps- och kompetensutveckling&lt;/a&gt; har beslutat avs&amp;auml;tta 15 miljoner till &lt;a href="http://kks.se/templates/ArticlePage.aspx?id=12918" target="_blank"&gt;forskning om unga n&amp;auml;tkulturer&lt;/a&gt;. I juni sl&amp;auml;pps detaljerna kring ans&amp;ouml;kningsf&amp;ouml;rfarandet och ans&amp;ouml;kan ska vara inne i oktober. En av de som drivit fram den h&amp;auml;r satsningen &amp;auml;r Stig-Roland Rask p&amp;aring; KK-stiftelsen och han s&amp;auml;ger s&amp;aring; h&amp;auml;r:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;- Vuxenv&amp;auml;rlden st&amp;aring;r ofta b&amp;aring;de handfallen och fr&amp;aring;gande inf&amp;ouml;r barns och ungdomars IT-anv&amp;auml;ndning. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; svar &amp;auml;r man i m&amp;aring;nga fall h&amp;auml;nvisad till medierna som tenderar att ensidigt fokusera p&amp;aring; olika problemomr&amp;aring;den. Risken &amp;auml;r att de svarta rubrikerna skymmer den positiva potential som finns i dessa unga kulturer. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 21 Apr 08 11:06:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3272</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Hur ska vi översätta internet?</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=3201</link>
			<description>&lt;p align="justify"&gt;Vad &amp;auml;r det d&amp;auml;r Apberget f&amp;ouml;r n&amp;aring;t? Det &amp;auml;r som en ungdomsg&amp;aring;rd fast p&amp;aring; internet. &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;N&amp;auml;r vi som &amp;auml;r vuxna ska s&amp;auml;tta oss in i n&amp;aring;t nytt - som internet - s&amp;aring; m&amp;aring;ste vi j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra det med n&amp;aring;t annat, n&amp;aring;t som vi k&amp;auml;nner oss bekv&amp;auml;ma med. Vi f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker hitta gamla motsvarigheter till nya fenomen och genom j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsen begripa det nya. Vi fungerar helt enkelt s&amp;aring; som psykologiska varelser, att vi m&amp;aring;ste anv&amp;auml;nda v&amp;aring;r f&amp;ouml;rf&amp;ouml;rst&amp;aring;else f&amp;ouml;r att begripa nya saker. Den som d&amp;auml;remot &amp;auml;r uppvuxen med internet kan n&amp;auml;rma sig n&amp;auml;tfenomen fr&amp;aring;n ett annat h&amp;aring;ll och kan f&amp;ouml;rst&amp;aring; det nya mer utifr&amp;aring;n dess unika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Den sista tiden har jag skrivit om mobbning &amp;ouml;ver n&amp;auml;tet och l&amp;auml;st mycket av den forskning som finns. Nu var det ganska snabbt gjort f&amp;ouml;r det &amp;auml;r verkligen inte m&amp;aring;nga studier som &amp;auml;r publicerade. En sak som slog mig &amp;auml;r att det &amp;auml;r r&amp;auml;tt oklart hur vi ska &amp;ouml;vers&amp;auml;tta fr&amp;aring;n det vi brukar kalla riktiga livet till internet. M&amp;aring;nga forskare har valt att referera till gamla resultat om mobbning, allts&amp;aring; resultat som kom till innan internet d&amp;ouml;k upp i barns liv. Och utan att reflektera n&amp;auml;rmare f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker de f&amp;ouml;ra &amp;ouml;ver resultaten till n&amp;auml;tet. Ett exempel: Det finns studier som visar att &amp;ouml;vervakning f&amp;aring;r ner frekvensen av mobbning, dvs ju fler vuxna som &amp;ouml;vervakar barns skolmilj&amp;ouml;, desto mindre mobbning. Om man vill anv&amp;auml;nda dessa resultat p&amp;aring; mobbning som sker &amp;ouml;ver n&amp;auml;tet g&amp;auml;ller det att veta vad som motsvarar &lt;em&gt;&amp;ouml;vervakning&lt;/em&gt;, vad som motsvarar &lt;em&gt;skolmilj&amp;ouml;&lt;/em&gt;, vad som motsvarar &lt;em&gt;vuxna&lt;/em&gt;, osv. Den f&amp;ouml;rsta tanke som dyker upp &amp;auml;r kanske inte den r&amp;auml;tta. Att &amp;ouml;vervaka alla m&amp;ouml;tesplatser f&amp;ouml;r unga p&amp;aring; n&amp;auml;tet, &amp;auml;r det en bra motsvarighet? Nja, jag misst&amp;auml;nker att det skulle vara som att s&amp;auml;tta upp &amp;ouml;vervakningskameror i alla h&amp;ouml;rn p&amp;aring; en skola, p&amp;aring; toan, i uppeh&amp;aring;llsrummet, etc. S&amp;aring; det sv&amp;aring;ra nu &amp;auml;r allts&amp;aring; att f&amp;ouml;rst&amp;aring; hur vi ska &amp;ouml;vers&amp;auml;tta resultaten fr&amp;aring;n traditionella studier till barns nya umg&amp;auml;ngesmilj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 14 Apr 08 14:23:00 +02:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem3201</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Nätets infödda</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=2961</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://marcprensky.com/writing/default.asp" target="_blank" title="Marc Prenskys webbplats"&gt;Marc Prensky&lt;/a&gt; &amp;auml;r en amerikansk f&amp;ouml;rfattare som anv&amp;auml;nt uttrycken &lt;em&gt;n&amp;auml;tets inf&amp;ouml;dda&lt;/em&gt; och &lt;em&gt;n&amp;auml;tets invandrare&lt;/em&gt; f&amp;ouml;r att beskriva skillnaden mellan hur barn och vuxna tar till sig ny teknik. Han menar att skillnaden &amp;auml;r s&amp;aring; stor att den g&amp;aring;r att j&amp;auml;mf&amp;ouml;ra med skillnaden mellan att vara f&amp;ouml;dd i ett land och att invandra som vuxen. Prensky har blivit kritiserad f&amp;ouml;r att producera &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/One-liner_joke" target="_blank" title="Wikipedia"&gt;&lt;em&gt;one-liners&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;, dvs f&amp;ouml;renklade och inneh&amp;aring;llsl&amp;ouml;sa men snygga formuleringar. Jag h&amp;aring;ller med om att det &amp;auml;r en f&amp;ouml;renkling men det &amp;auml;r inget fel med det, som jag ser det. Tv&amp;auml;rtom, folk som har &amp;auml;gnat sig &amp;aring;t att t&amp;auml;nka &amp;auml;r v&amp;auml;l bara sn&amp;auml;lla mot oss andra om de f&amp;ouml;renklar det hela s&amp;aring; att vi ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rst&amp;aring;r. Sj&amp;auml;lvklart &amp;auml;r det mer komplicerat &amp;auml;n Prenskys uttryck antyder, visst finns det individuella skillnader. Bara f&amp;ouml;r att man &amp;auml;r f&amp;ouml;dd ett visst &amp;aring;r &amp;auml;r man inte lik alla andra som &amp;auml;r f&amp;ouml;dda samma &amp;aring;r. Men uttrycken n&amp;auml;tets inf&amp;ouml;dda och n&amp;auml;tets invandrare s&amp;auml;tter bilder i huvudet p&amp;aring; mig och de bilderna har jag nytta av. S&amp;aring; h&amp;auml;r s&amp;auml;ger Prensky, t ex:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;Smart adult immigrants accept that they don't know about their new world and take advantage of their kids to help them learn and integrate. Not-so-smart (or not-so-flexible) immigrants spend most of their time grousing about how good things were in the &amp;quot;old country.&amp;quot;&lt;/em&gt; &lt;br /&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Och h&amp;auml;r blir jag lite full i skratt och t&amp;auml;nker p&amp;aring; alla g&amp;aring;nger jag sj&amp;auml;lv har varit den d&amp;auml;r inte-s&amp;aring;-smarta.&amp;nbsp;&lt;br /&gt; &lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Wed, 26 Mar 08 10:20:00 +01:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem2961</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Offret eller förövaren?</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=2946</link>
			<description>&lt;p align="justify"&gt;En ovanlig dom &lt;a href="http://www.theboltonnews.co.uk/display.var.1962141.0.pervert_kept_indecent_photos_on_phone.php" target="_blank" title="Pervert kept indecent photos on phone"&gt;rapporteras fr&amp;aring;n England&lt;/a&gt;. En d&amp;ouml;md sexf&amp;ouml;rbrytare f&amp;aring;r under fem &amp;aring;r inte ha tillg&amp;aring;ng till dator eller mobiltelefon med kamera eller internetuppkoppling.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;em&gt;Brown was also given a Sexual Offenders Prevention Order banning him for five years from having contact with - or seeking the company of - unaccompanied children under 16, living or working with children, having access to a private personal computer or possessing a mobile phone with a camera or internet capability.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Det ovanliga &amp;auml;r inte att han d&amp;ouml;ms till n&amp;aring;t s&amp;aring; konstigt som att inte f&amp;aring; &amp;auml;ga vissa saker, det ovanliga &amp;auml;r att domstolen tycks ha fokuserat p&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;varen och inte p&amp;aring; offren. V&amp;auml;ldigt ofta n&amp;auml;r vi diskuterar internet och barn som uts&amp;auml;tts av vuxna &amp;auml;r det offren som hamnar i fokus. Det &amp;auml;r offren som ska f&amp;ouml;lja vissa regler f&amp;ouml;r att inte bli utsatta. Nya lagar diskuteras som kringsk&amp;auml;r potentiella offers frihet medan f&amp;ouml;r&amp;ouml;varna g&amp;aring;r fria p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som kan uppfattas som st&amp;ouml;tande. Den brittiska domen &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r extra intressant eftersom det skulle kunna inneb&amp;auml;ra en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av s&amp;auml;ttet att t&amp;auml;nka.&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;Aprop&amp;aring; just sexuella f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare p&amp;aring; internet, skriver jag om det i &lt;a href="http://www.d4d.se/node/1551" target="_blank" title="Dataf&amp;ouml;reningens bloggstafett"&gt;Dataf&amp;ouml;reningens bloggstafett&lt;/a&gt; idag.&lt;/p&gt;</description>
			<pubDate>Thu, 20 Mar 08 14:13:00 +01:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem2946</guid>
		</item>
		<item>
			<title>15 minutes of fame</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=2913</link>
			<description>&lt;div align="justify"&gt;Ig&amp;aring;r var alla ber&amp;ouml;mda i 15 minuter. Idag &amp;auml;r alla ber&amp;ouml;mda f&amp;ouml;r 15 personer. &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/15_minutes_of_fame" target="_blank" title="Wikipedia: 15 minutes of fame"&gt;Andy Warhol&lt;/a&gt; myntade uttrycket 15 minutes of fame n&amp;auml;r han menade att i framtiden kommer alla m&amp;auml;nniskor att bli ber&amp;ouml;mda, om &amp;auml;n ett v&amp;auml;ldigt kort tag. Det h&amp;auml;r sa han redan 1979 men vi vanliga m&amp;auml;nniskor kanske inte har sett det h&amp;auml;r f&amp;ouml;rr&amp;auml;n p&amp;aring; 2000-talet. 30 &amp;aring;r efter att Warhol anade vart vi var p&amp;aring; v&amp;auml;g har vi kort-korta k&amp;auml;ndiskarri&amp;auml;rer som Robinson-Robban och Baren-Linda. Men nu finns det de som parafraserar Warhol f&amp;ouml;r att beskriva dagens mediesamh&amp;auml;lle genom att p&amp;aring;st&amp;aring; att i framtiden kommer alla att vara ber&amp;ouml;mda f&amp;ouml;r 15 personer. Det h&amp;auml;r tror jag &amp;auml;r en utveckling vi kommer att f&amp;aring; se &amp;auml;nnu mer av, att folk, kanske fr&amp;auml;mst yngre, n&amp;ouml;jer sig med en liten men intresserad publik. En bloggare kan vara nog s&amp;aring; glad att det finns en liten men v&amp;auml;ldigt trogen skara l&amp;auml;sare - hon &amp;auml;r k&amp;auml;nd f&amp;ouml;r 15 personer. Och d&amp;auml;r har vi dessutom svaret p&amp;aring; alla sura fr&amp;aring;gor som ibland dyker upp: vem ska egentligen orka l&amp;auml;sa alla dessa bloggar? Svaret &amp;auml;r 15 superintresserade personer. &lt;/div&gt;</description>
			<pubDate>Tue, 18 Mar 08 14:30:00 +01:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem2913</guid>
		</item>
		<item>
			<title>Hon sa: Har aldrig skickat mail till en kompis</title>
			<link>http://www.umealive.se/default.aspx?id=2888</link>
			<description>&lt;p&gt;Just n&amp;auml;r vi stackars vuxna &amp;auml;ntligen har b&amp;ouml;rjat k&amp;auml;nna oss riktigt vana vid e-post, kommer rapporter om att denna kommunikationsform &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g ut. En stor &amp;aring;terkommande unders&amp;ouml;kning, &lt;a href="http://www.pewinternet.org/PPF/r/230/report_display.asp" target="_blank" title="PEW Internet"&gt;PEW Internet&lt;/a&gt;, visar att bara 14 % av amerikanska ungdomar mailar sina kompisar dagligen. Min erfarenhet som intervjuare och smygspanare bland svenska ungdomar pekar &amp;aring;t samma h&amp;aring;ll. Det mest intressanta &amp;auml;r inte e-post l&amp;auml;ngre - att ha flera hundra ol&amp;auml;sta mail tillh&amp;ouml;r inte ovanligheterna. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag fr&amp;aring;gade en 19-&amp;aring;ring om hon anv&amp;auml;nder e-post.&lt;br /&gt;- Ja. Typ n&amp;auml;r jag s&amp;ouml;ker jobb... men jag har nog aldrig skickat ett mail till en kompis. &lt;br /&gt;- Aldrig?&lt;br /&gt;- Nej, ja, kanske n&amp;auml;r jag var liten men inte som jag kommer ih&amp;aring;g.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;F&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen jag st&amp;ouml;tte p&amp;aring; det h&amp;auml;r fenomenet begrep jag ingenting. Det var f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan som en ung m&amp;auml;nniska jag intervjuade p&amp;aring;stod att han inte hade n&amp;aring;n e-postadress. Samtidigt visste jag att han var aktiv p&amp;aring; n&amp;auml;tet, eftersom det var d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vi pratade. Jag kommenterade inte det hela men det skvalpade omkring i bakhuvudet p&amp;aring; mig och ett m&amp;ouml;nster b&amp;ouml;rjade urskiljas n&amp;auml;r n&amp;aring;gon ungdom h&amp;auml;r och d&amp;auml;r sa att de inte l&amp;auml;ser sin e-post eller inte kan sin e-postadress. F&amp;ouml;r 10 &amp;aring;r sedan skulle jag ha sagt att det bara var riktigt mossiga vuxna som inte vet vad de har f&amp;ouml;r e-postadress.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;M&amp;aring;nga unga skaffar en e-postadress f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; v&amp;auml;ldigt specifika syften. Det kan g&amp;auml;lla att skaffa ett konto n&amp;aring;nstans, i en n&amp;auml;tgemenskap eller f&amp;ouml;r att kunna spela n&amp;auml;tpoker, eller f&amp;ouml;r att skolan delar ut e-postkonton och att information ges via den adressen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ist&amp;auml;llet sker mycket av kommunikationen via inloggade applikationer som Apberget eller MSN. M&amp;aring;nga av dessa applikationer erbjuder olika s&amp;auml;tt att kommunicera: snabbmeddelanden, e-post, bloggar med kommentarsf&amp;auml;lt bland annat. Den stora f&amp;ouml;rdelen &amp;auml;r att de olika s&amp;auml;tten att kommunicera &amp;auml;r integrerade s&amp;aring; att man slipper titta efter meddelanden p&amp;aring; flera st&amp;auml;llen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;S&amp;aring; det kanske rent av &amp;auml;r s&amp;aring; att e-posten &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g ut. Eller i alla fall p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som vi t&amp;auml;nker oss e-post idag. Internet tycks precis som de flesta medier sammanstr&amp;aring;la, eller konvergera, mer och mer. Det blir enklare att baka ihop delar och anpassa efter v&amp;aring;ra olika personliga behov. Vi kan redan idag anv&amp;auml;nda applikationer d&amp;auml;r vi direkt i webbl&amp;auml;saren kan l&amp;auml;sa nya mail, se vilka bloggar som blivit uppdaterade, l&amp;auml;sa nyheter, se om vi f&amp;aring;tt nya meddelanden p&amp;aring; Facebook och vilka kompisar som &amp;auml;r inloggade. S&amp;aring; e-posten kanske inte &amp;auml;r utd&amp;ouml;ende men under kraftig f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. &lt;/p&gt;</description>
			<pubDate>Mon, 17 Mar 08 08:24:00 +01:00</pubDate>
			<guid>http://www.umealive.se/RSSItem2888</guid>
		</item>
	</channel>
</rss>