Second Life

Kan man vara otrogen med en avatar?

Är ett förhållande på Secondlife lika illa som ett förhållande i verkliga livet.

Frågan har aktualiserats genom SL äktenskap där personerna är gifta med en annan i RL. Dessa äktenskap är SL äktenskap d.v.s. inte giltliga någonstans, men på deras presentation står det nu att de är gifta och att de har ett förhållande.

Frågan blir ju då, är SL bara ett spel, eller är det verklighet?

Jag tror att mycket handlar om hur länge man har spelat, en ursäkt är givetvis om man det första man gör när man kommer online på Secondlife träffar någon och denna berättar att det är så på det här "spelet". Har man istället varit online ett tag, arbetet med Secondlife mer seriöst. Blir det då inte ett problem när man skaffar sig ett förhållande med sin avatar samtidigt som man har ett förhållande i "riktiga livet"?

Hur skulle en eventuell partner reagera på att man på datorn har ett förhållande och i verkliga livet har ett annat förhållande?

För de jag pratat med som har denna form av förhållande så gör de en separation mellan RL-SL även med deras avatarer.

Avatarerna lever sitt eget liv, de har inget med en själv att göra.

Samtidigt blir avatarerna en avbild av vilka vi är, och vad vi gör. Vissa av de jag pratat med har seriösa roller där de reflekterar en organisation utanför SL och har viktiga positioner i RL.

Kan de som möter dem göra samma distinktion?

Ser de att "Adams" avatar "King Arthur" inte är "Adam" i alla lägen? När "King Arthur" håller ett föredrag så är det "Adam" som pratar och "Adam" som säljer sin vara. Men när "King Arthur" har sitt förhållande med "Guinevere" så har "Adam" inte något med det att göra.

Jag lämnar frågan öppen för tillfället. Ser gärna kommentarer på det här inlägget för vidare diskussioner. :)

--------------------------------

Can you be unfaithful with an avatar.

Is a relationsship on Secondlife as bad as a relationsship in RL?

The question have been actualised through different marriages on SL with people already married in RL. These marriages are only SL marriages and not valied anywhere. But on their presentation it states they are married and in a relationsship.

The question then becomes, is SL only a game or a continuation of reality?

I think much is about how long you have been on SL. One excuse is that if the first thing you do when you go on SL is to marry a person because that person says "It´s the way this game is played". But if you have been online for a long time, and worked with SL more seriously. Won´t it be a problem when you get a relationsship with your avatar at the same time that you have a relationsship in RL.

How would a partner in RL react to the knowledge that you on the computer have a relationsship?

Most of the people I talked to make a distinction between SL and R Läs mer och kommentera »

Nu har jag kommit till den nivån av beroende av Second life där tiden på Second life kommer in i det riktiga livet, och påverkar det riktiga livet.

Samtal som sker på second life påverkar det riktiga livet och det riktiga livets samtal förs in på Second life. Flera vänner som jag har i RL har också flyttat in på SL och vi träffas oftare där än i det verkliga livet.

Kyrkan börjar dock förstå vikten av att finnas på Second Life vilket gör att mina ursäkter för att inte befinna mig där till viss del försvinner.

----------------------------------------

I´ve now reached the level of addiction of Second Life that the time on Sl affects RL. The conversations taking place on SL affects RL and the conversation in RL moves into SL. Many friends that I have in RL  have also started accounts on SL and we meet more often there then in RL.

The church is however beginning to see the importance of being on Second Life, that makes one of my excuses for not being there dissapear.

Igår var det dags för en efterlängtad premiär - vi firade gudstjänst i Nowaychurch, på NowayIsland, för allra första gången.

Det hade planerats noggrant av ett flertal personer, och spänningen var stor minutrarna innan det blev skarpt läge. Daniel skulle predika, med sin röst, och en katolsk präst ledde oss i bön, medan jag läste välsignelsen i vi-form. Dessutom skulle jag försöka sammanfatta allt som sades i realtid, så att de som inte har fungerande ljud på sina datorer skulle kunna följa med i det som hände.

Jag, som har en tendens att slarvskriva, var nervös över att skriva obegripligheter, att inte hinna med och följdaktligen sabotera hela gudstjänsten. Det var inte helt lätt att hänga med och lyssna, och sedan sammanfatta essensen på så korrekt engelska som möjligt,medan predikan pågick. Jag var tacksam över att ha predikat över samma texter i RL samma morgon, eftersom det medförde att jag kände till dem väl. Eftersom Daniel inte skriver manus till sina predikningar, hade jag inget att utgå ifrån, och jag visste inte vartåt det bar hän - eller vad som var bisatser eller jätteviktigt för innehållet.

Det fanns vissa saker vi var rädda skulle inträffa - vad skulle hända om Daniel kraschade med sin dator mitt i alltihopa? Skulle tekniken fungera? Jag drabbades av lätt panik, när jag 1 minut in i gudstjänsten insåg att jag, som skulle vara andras öron, hade råkat sätta Daniel på "Mute", vilket gjorde att jag inte hörde honom, och pulsen rusade i höjden innan jag hittade rätt knapp för att avhjälpa problemet. Vilken katastrof det hade kunnat bli! Och, ja, Daniel kraschade - precis när han predikat klart, och lämnat över ordet till vår katolske vän.

Gudstjänsten var välbesökt - dryga trettiotalet hade hittat till NowayChurch och denna första gudstjänst, och lovorden efteråt var många. Det är uppenbart att det finns behov av gudstjänster i SL, och vi planerar givetvis för en uppföljning - redan på söndag.

Efter gudstjänsten inbjöd vi till kaffe i församlingshemmet, där alla gavs möjlighet att presentera sig, och vi drack kaffe och åt pizza. Vi som medverkat var helt slutkörda, och de iofs givande och intressanta samtalen som följde de kommande timmarna var bitvis svåra att hänga med i.

Gudstjänsten filmades, och kommer förmodligen att göras tillgänglig för den som är intresserad. 

Den senaste tiden har jag upplevt att jag hittat hem i SL - i dubbel bemärkelse.

Jag har bokstavligen fått ett hem I SL - ett ytte-pytte-litet, gulligt hus - utan finesser som fönster och dylikt - som jag försöker klämma in alldeles för många möbler i. Men jag har också känt att jag hittat ett hem i en djupare bemärkelse, i och med att jag har fått en fast punkt att utgå från, där det finns goda vänner att spendera tiden med.

RL-vänner har börjat bli SL-vänner, och vice versa, så det känns om att mina båda världar håller på att smälta samman på ett ganska trevligt sätt.

De senaste dagarna har bjudit på många skratt. Inte minst när vi försökte möblera i våra hus, med tveksamt resultat. Jag har lyckats trolla bort en stor soffa från min kompis vardagsrum, men tack och lov hittade jag igen den - den svävade i luften utanför hennes hus. Jag tror att jag blev ursäktad, då jag samtidigt hittade den ikon hon själv tappat bort - den hade på något vis lyckats bli en fasadflagga, vilket inte är helt fel, det heller. Sämre saker kan man ju skylta med...

Jag nämnde det kort i min senaste blog. Jag har nu fått privilgiet att få intervjua dem och också visa lite bilder från deras liv tillsammans.

Den första bilden är tagen utanför deras hus, vi ser bron som leder till huse.. (missa inte den lilla söta kaninen framför).

Malia har varit online på Second Life sedan den 10 februari 2008

Noway har varit online sedan den 16 Januari 2008

Det är Malias enda Avatar, Noway har haft ungefär 25 olika avatarer men det är denna som han främst använder. Den första avataren Noway hade var en cowboy.

Jag börjar intervjun med att fråga om åldern på avatarer spelar någon roll. Ingen av dem tycker att det spelar någon roll Noway tycker till och med att det kan finnas en fördel att vara ung då man som sådan kan få mer hjälp. Vare sig Malia eller Noway fann Second life genom reklam eller genom internetsökningar. Noway hittade det genom ett CSI avsnitt och Malia genom en god vän på ett annat community. Hon bad Malia följa med så att de kunde "hang out". Efter ett tag ville Noway ha mer att göra och skapade då Nowaykingdom

En bild på det trevliga paret på deras veranda.

Jag frågar paret hur de träffades och Noway svarar att de mötte när Malia hyrde ett hus från Noway "she made a mess and we started talking". Hon hade en Playboy VIP logga ovanför hennes huvud (grupptillhörighet) och noway tyckte att det var "kind of exiting" Malia utvecklar. en avatar vid namn dragonlady var här och sleples (en annan avatar) hyrde från henne. Jag kom hit efter att hon hade sagt till mig att komma till Second Life. Jag trodde att dragonlady ägde huset så när Noway kom förbi och sa hej trodde jag att han bara var en främling. När Malia sedan fick problem med den röda mattan på övervåningen så var hon tvungen att få tag på den som var ansvarig. Då fick hon reda på att det var Noway. Noway avbryter, "I had some flings and Malia  saved my ass, you meet a lot of strange ladies here, somebody wants to own you, some want to take you for all you have, and some will stalk you. So you have to watch ou. It you don´t have someone like Malia, your kind of stuck." Noway förtydligar att det finns många otrevliga kvinnor inne på Second Life som kan ställa till problem. Vid den kommentaren så skrattar Malia och säger "I´ve got you babe". Noway förklarar att han började få känslor för Malia, han säger att hon är söt och skrattar mycket.Hon får honom att må bra och hon bits inte så hårt, så det är ok säger han. Man har mycket lättare att bli en måltavla för kvinnor här än i RL sä Läs mer och kommentera »

Tar det innan man börjar tänka på vad som händer på SL, hur mår folk och vad gör de?

Är det ett beroende. Jag måste svara ja på den frågan. Det första jag gör när jag kommer hem från arbeet är att gå online och se vad som har hänt. Jag spenderar tid med folk som jag kallar mina vänner men som jag aldrig mött i verkliga livet. Personer jag bryr mig om, som jag skulle älska att få möta på riktigt någon dag. Men nu möts vi på SL och speciellt på Noway Island.Som jag sagt i tidigare bloggar, personer jag dricker mitt morgonkaffe med. Personer som jag ber med. Personer som delar sina innersta djupaste tankar. Personer som jag har oerhört kul med. Kan man verkligen känna glädje för folk man möter online? 

Innan jag svarar på frågan vill jag lägga in en bild där vi sitter vid lägerelden och diskuterar. 

När jag hörde att Malia och Noway skulle flytta ihop blev jag glad. Två Avatarer som flyttar ihop, inte i verkligen men på SL på NowayIsland. Och jag blev glad för dem. Jag kände samma glädje som jag gjort när två goda vänner säger att de skall flytta ihop eller gifta sig.

Är det konstigt? Ja, det är nytt så allt är konstigt.

Är det onaturligt? Nej, folk har tidigare blivit glada över brevvänners lycka.

----------------------------------------------------------

...does it take before you start thinking about what´s happening on SL, how people are feeling, and what they do.

Is this an addiction, I have to say yes to that. The first thing I do when i come home from work is to go online to see what has happened. I spend time with people I come to call my friends. People who I have never met in RL. People who I care about, who I would love to met RL sometime, but for now we met on SL and especially on Noway. As i said before people I drink my morningcoffe with. People that I pray with. People that share their inner and deepest toughts. And people you have fun with. Can you seriously feel happy for people you met online?

Before I answer that question I want to show you a pic from the fireplace we sat by today when we talked. 

When I heard that Malia and Noway was going to move in together I was happy. Two avatars moving in together, not in RL but on NowayIsland. And I was happy for them. I felt the same joy I do when two good friends who have been together for a while decide to move in together or get married.

Is this strange? Yes, it´s something new and therefore strange.

Is it unnatural? No, I don´t think so. People have been happy for penpals before.

This blog will be both in Swedish and English as the last ones have been. The difference being that I will write all in the same part and not as before have the english part further down.

Den här bloggen kommer att vara både på Svenska och engelska liksom de tidigare har varit. Den kommer dock till skillnad från de andra att ha inläggen direkt efter varandra till skillnad från tidigare då den engelska delen varit längst ner.

Vi startar vår sightseeing vid Nowaychurch med ett vackert nattfoto av kyrkan/We start our sightseeing at Nowaychurch. A lovely nightpicture from the church.

We continue our sightseeing by going into the church we have two pictures The first one is showing the altar, churchorgan, pupil and a corner with the holy Mother were you can light candles.

Vi fortsätter vår sightseeing genom att gå in i kyrkan, därifrån har vi två bilder. Den första visar på altaret, kyrkorgeln, predikstolen och ett hörn där det står en Mariastaty och det finns möjlighet att tända ljus.

The second picture is of the church seen from the altar and down to the entrance. We see some candles, and ofcourse the prayer bench that is at the end of the church. Here you have an animation that prays "The Lords prayer" for you. Good if you don´t know what to pray.

 Den andra bilden är av kyrkan sett från altaret och mot ingången. Vi ser lite ljus och självklart även bönebänken som finns längst ner i kyrkan. Denna ber "Fader Vår" automatiskt, vilket kan vara praktiskt om man inte vet vad man skall be om.

We continue out to the cemetary/memorialplace to see how it looks there.. 

Vi forsätter ut till kyrkogården/minnesplatsen för att se hur det ser ut där.

 We continue into the cemetary to see some of the memorial places. Out of concideration for the people who use them I wont write who they are for. There are memorial places both people and animals. However no broken relationships or Second Life caracters can have a memorial place here.

We continue to the Parishho Läs mer och kommentera »

Trodde väl aldrig att jag skulle bli en partyräv. De som känner mig skulle nog inte känna igen mig i det. Men det är något fascinerande med att gå och dansa (eller låta ens avatar dansa) medans man själv sitter och har en massa roliga diskussioner med mängder av personer. Nu är jag tillbaks på Mustang Ranch igen och vi diskuterar om allt och inget, samtidigt spelas det underbart bra musik av en Live DJ. Temat idag var väldigt enkelt. Ta på dig en mask, så jag valde att ta på mig masken från min "drakdräkt" och genom det sparade jag pengar på att slippa köpa en ny dräkt.

Att det sedan skapar en massa nya bra kontakter och vänner är ju inte att underskatta heller. Just nu spelas Starwars temat kan ett party bli bättre, eller är det bara jag som är en stor NÖRD? :)

I never thought I would be a partyanimal, and the people who know me, would probably agree.

But there is something fascinating with partying on Second Life. You go dancing, or rather your avatar does, and you have a lot of interesting discussions at the same time. Now I´m back at Mustang Ranch a really great place to be at. Im having discussions about everything, and at the same time really great music playing by a Live DJ. The team for today was very simple just put on a mask, so I used my dragon mask from my dragon avatar. That the party creates a great deal of good contacts and meeting a lot of new friends is not to be underestimated. At the moment I listen to Starwars theme.. could a party be better, or am I just a complete NERD? ;)

Vad är det ideala församlingshemmet?

Jag skulle personligen som arbetar i kyrkan svara ett ställe där alla kan känna sig välkomna, dit man alltid kan komma in och där det i stort sett alltid finns någon. Idag har det kommit och gått personer hela tiden, medans jag skriver det här kommer det in nya personer.

Vi sitter och pratar om djupa bibliska frågor, diskuterar våra avatarer, kriget i Irak, personliga problem. Allt som man kan tänka sig kan komma upp i ett samtal i verkligheten.  Jag har också fått visa kyrkogården/minneslunden för en kvinna som eventuellt ville ha en plats där. Second Life är inte något som finns utanför den vanliga världen, utan något som integrerar den riktiga världen med internetvärlden. Diskussioner och händelser som sker på Second Life påverkar Real Life och Real Life påverkar Second Life.

Kan vi välja att vara utanför detta och liknande mötesplatser i framtiden? Jag tror inte att det går. Jag tror att vi måste se det som en naturlig del av utvecklingen, på samma sätt som tidigare, tv, radio, telefon o.s.v. har ändrat vår samhällsstruktur.

Har också skapat ett litet kontor i församlingshemmet då det var något som efterlystes.

What is the ideal Parish home?

I would personally as a worker of the church say that it´s a place where people can always feel welcome. A place where someone almost always is present. Today there have been people coming and going all day in the Parish house on SL. As i write this people are coming in.

We talk about deep biblical issues, discussing our avatars, the war in Iraq, personal problems. All that you would imagine talking about in a RL conversation.

I´ve also had the privilidge to once again be able to show the cemetary for a woman in Second Life who´s thinking of renting a memorial place. Second Life is not something happening outside of the real world, but something who integrates the real world with the internetworld. Discussions and events on Second Life affects your Real Life, and Real life events affects your Second Life.

Can we choose to stay out of this and similar meeting places in the future? I don´t think it´s possible. I think we have to view this as a natural part of evolution. In the same way as we have done with television, radio, phone and other things. They have all affected the structure of the society and we have to use it to be a part of society.

As a small note to end this blog with. I´ve created a small office in the Parish house since that was wanted by some people.

Läs mer och kommentera »

Har idag blivit bjuden på två olika fester. Några problem uppstår dock.

1. De sammanfaller till viss del med varandra.

2. De börjar kl 3 och kl 4 inatt.

Det kan dock vara intressant att testa och jag tror att jag kommer att gå på dem.. kommer återkomma senare inatt om mer information om hur festerna var.

Kan dock bli ett inlägg emellan om mina olika versioner på min Avatar.

Blev riktigt trevliga fester..vi dansade (eller rättare sagt våra avatarer dansade) pratade och många IM konversationer (hemliga meddelanden).